Färre än två men inte inget heller'"

Klentrimret hade lastats av brevid vägen. Grundskruvarna stod på en lastpall nere vid landsvägen och det skulle ta flera vändor med cykeln för att hämta dem. Hoppas batteriet skulle räcka. Kunde inte lämna dem därnere över natten. Att det inte gick att leverera till rätt ställe. GPS? Bah!


Exhale and inhale'"

Imagine that you are standing outside a climate shell in the middle of a beautiful forrest clearing. The trees go on for kilometers in each direction but you're right where you should be. This is not at the far edge of civilisation, just  one of the unheard vanilla edges, one of the don't-care-edges. Well, actually it's just close to the edge. ...on the undomesticated side of the border. The house lets nature through it, in every aspect of the word, but you are standing next to the electric car instead of being within the shell. You wouldn't be protected indoors anyway.



Reaching a goal depends on whether you have a goal or not.


Stripped and tiny

Tiny houses... There are so many ideas for those. But for some reason they all seem to follow the laptop train of thought. The building should be more expensive the smaller it gets. Luckily some people think differently and strive for simplicity without a price tag. Some of those ideas really stick, especially those that don't add anything. Those that instead strip things bare.


Dad's machine'"

It's one of the hardest things I've ever done. Building my dad's computer, that is. It takes skill, tenacity and empathy. But it is possible, it really is.

He shocked me one day as we were drinking coffee in his small living room. He wanted to have a computer. Mostly for bank stuff on the net, but also for keeping in touch with family and friends. He didn't like computers, he told me, but he needed one anyway.


Väck inte den cykel som sover

Nu är det ungefär en månad kvar till min födelsedag. Det betyder att folk frågar mig om vad jag önskar mig.

Jag önskar mig en cykel. ...nästan.


Fler fuskfutoner i hushållet

Ibland sker inte utvecklingen i stadigt långsamma steg. Ibland kastar den sig fram utan minsta förvarning. Så blev det med lillans säng. Ena dagen skulle hon absolut inte byta ut den mot något annat och andra dagen så undrade hur lång tid det skulle ta att bygga en fuskfuton eller två åt henne också.

Vad svarar man på en sådan fråga?


Keyboard meditation"'

Most of my days were bad but this was worse. The house was filled with echoes. The sun outside was setting and the beams shrunk, silently creaking. The rain had stopped by four or so but the roof was still wet. The last rays of the sun seemed to drip down into the ground. No wind was blowing and the flaming maples drooped without even a whisper.

I had all the time in the world to test this tiny computer. In fact, there was really nothing else to do tonight.


Det här med bara gråa dagar

Livet är fullt av gråa dagar. Inte bara vardagen bjuder på slentrian och jämnjävlighet. Det smetas in över helgerna också. Den där kalla blöta filten glider in förbi helgmålsringningen. Ibland får även rena festdagarna ducka för gråheten. Firandet dränks i jante och apati.

Inte ens de nära och käras viktiga dagar tycks gå säkra när det mulnar på.


J2 is not a phone"'

This article is a reprint from [fake] magazine. The author of the original has allowed us to publish the entire article with only one limitation. He states that all facts are fictive and should not be spread to naïve viewers on the world wide web. ...especially not to those who are anxiously waiting to replace their [brand] smartphone.

It is highly irregular to compare the release of an electronic device with the making of a classic work of art. Therefore we usually refrain from such practices, so even in this case.


J2 - Careful what you wish for"'

One of the rules that guides my life is "be happy with the scraps you get". There has been few times that I have wished upon a star if you know what I mean. But even a blind chicken stumbles upon some corn.

The Jolla phone was one of those rare occasions. It took years of wishful thinking to finally get a complete Linux system in a phone form factor. ...and it didn't take a miracle either, just some Finnish sisu.

The days pass and the Jolla is my main phone. My only one to be honest. It goes where I go and serves me well.

So it was only logical to start hoping for a smaller phone that my fiancé and our two children could use. My head has been orbiting that task for most of this year, you know that. During all those hours thinking about the smaller phone for my loved ones, the thought of the next phone for myself has been put aside in a more shadowy part of my soul. Wishing for oneself is dangerous and should be avoided.

But today I will make an exception to that rule.


An old friend left behind"'

The train dropped me off at the rural station building. People that I almost knew spread out into the nearby village with uncertain waves of hands. It was sort of a homecoming but my heart was elsewhere. The kids had their own lives now and there had been nobody to move into our old house.

We once had bees here by the station. Nobody knew, except the fantastic old lady that used to own the building, of course. She loved the honey we gave her every spring and she even loved the bees. The tiny garden had been neglected both before and after her time there but you should have seen it when it was hers. I missed the talks we had about life and all that hardware we had to make life comfortable.

Like our phones. It was those who kept us in touch, up to speed and alive, in that order. And she was the one cracking the whip for more technology. Imagine that.

The old spruce tree was still there on the other side of the track. It marked the beginning of our site. I listened to my headset to hear the muffled knocking when my phone reached the wireless network. I hadn't been here for almost a year. Would it still talk to me?


A Jolla phone for my daughter

I received my Jolla phone in January '14. The last step of the delivery gave me (and the Swedish postal service) some problems but the late Christmas gift to myself reached its final destination safely anyway. Wonder why it had to take the detour to Roissy?

As soon as the advanced Linux-based smartphone became my main phone people could see the changes. This was the first time I could carry a complete computer in a pocket. ...and my daughter inherited a better phone too.

I love my daughter. She surprises me all the time. One of these surprises was that she didn't wish for an expensive new phone. She was eagerly waiting for my old phone. And why not? The Nokia 700 still is a very nice device. She is an almost as heavy user as I am.

But during this year her phone has started to deteriorate. It was used from the start and it is a Symbian device so Microsoft is slowly "letting it go". So sooner rather than later she will need something better to carry in her pocket. ...and she likes my Jolla, so... 


Ekotankar inspirerade av sportbilar

De som känner mig vet att jag gillar sportbilar från Lotus. Lilla Elise och syskonet Exige var de som fångade mitt intresse men om jag fick drömma skulle jag vilja köra en sobert silvermetallic Lotus Europa 2.0 SE.

Dessutom är Lotus slogan skitbra. Performance through light weight (prestanda genom låg vikt).

Den tanken går som en röd tråd genom mitt liv, åtminstone när jag dagdrömmer...


En ren bisak i sammanhanget

Äntligen. Alla tankar och funderingar börjar materialisera sig. Planer håller på att gå i lås och nervositeten får hjärtat att slå lite snabbare.

För naturligtvis är man aldrig helt redo för det som man sedan kastar sig in i.

I mitt fall handlar det om att skaffa husdjur.


jollaDesk - eller hur en dator kan se ut snart

Skaffade mig en ny telefon för ett tag sedan. Som alltid när man gör sån't så får man spendera lite tid för att lära sig det nya med den. Skillnaden för mig är att jag valde att skaffa mig en finsk telefon med eget operativsystem. Jag har inte glömt mitt mål att sträva mot lättare packning både hemmavid och på vandring. I själva verket är min nya telefon en del i den strävan. Tidigare har jag varit tvungen att ta med mig åtminstone en liten laptop när jag styrt min kos bort från lägenheten, men det behöver jag inte göra nu. Telefonen jag köpt mig har ett fullständigt linux-system i sig.

Min nya Jolla-mobil kör SailfishOS.

Jolla har en ovanlig affärsidé som ligger väldigt nära det ideal som driver utbytet med öppen källkod, den globala samling datanissar som på svengelska kallas open-source-världen. Vi som köpt en Jolla är inte bara kunder utan vi har också osedvanligt mycket att säga till om då det gäller både mjuk- och hårdvara. ...och eftersom jag som nyårslöfte bestämde mig för att ge mer av min tid till just open-source-communityn så har en hel del tid gått åt till att uttrycka mina önskningar i Jollas forum "Together".


12. Om en fågel kvittrar i skogen...

Min arbetskompis berättade att domherrarna har kommit fram till hennes fågelbord. Tänk om man fick se sånt inne i stan. Det hade varit så trevligt för de är ju så fina.

Hursomhelst fick domherrarna mig att tänka på ytterligare dumheter som behöver vara färdiga. Så styrkt av visa ord så tog jag tag i saken så snart det gick. Ska man göra något korkat så ska man göra det ordentligt, eller hur?


11. Nu tändas tusen lysdioder

Mörkret kryper lätt in i min själ. Den är mörk till att börja med men det blir tyngre på hösten när ljuset försvinner. Naturligtvis är det många fler som dräneras under den mörka årstiden, men det är svårt att veta hur andra har det. Vintern är mörk, javisst, men snön reflekterar det lilla som finns. Det blir ändå aldrig så mörkt som under hösten.

10. Julböcker

Nu har det hänt. Jag har officiellt blivit knäpp. Vad gör man inte för dumheter för kärleken?


9. Kippar efter tid

Fick sovmorgon i helgen. Vaknade vid kvart i sju av att naturen gjorde sig påmind. Det var svalt i lägenheten, bara sjutton grader. På toaletten räcker det lilla elementet för att hålla en lagom temperatur hela tiden och det var skönt att sitta där och gnugga sömnen ur ögonen i lugn och ro. Helgerna innebär också att man kan återvända till den mjuka bädden och det varma täcket. Det var också skönt, särskilt som det var så kallt ute att det märktes härinne också. Det var -28 när det var som kallast. Värmepumpen räcker ned till -22, ungefär. Sedan blir det kyligt inne.